HUR PÅVERKAS NATUREN

Redan idag märks effekter av klimatförändringar i naturen på flera sätt med torka, bränder och ett varmare klimat. Värmen gör bland annat att växtsäsongerna börjar tidigare. Tyvärr har många insekter inte hunnit anpassa sig till detta, vilket gör att det kan bli glapp mellan blomning och pollinering.  Andra insekter som ex granbarkborren trivs däremot utmärkt när det blir varmare och hinner med ett par generationer en varm sommar.

Ett varmare klimat gör också att klimatzonerna flyttas norrut allt snabbare, många arter kan, eller hinner inte med att förflytta sig i samma takt. Barriärer i landskapet kan också bidra till att avstånden blir för stora. Samtidigt fyller nya arter på söderifrån. Många av de nya arterna har liten påverkan på ekosystemen som flera fjärils - eller fågelarter. Ett fåtal invasiva arter kan däremot en stor negativ påverkan som exempelvis fiskarten svartmunnad smörbult.

Grödor: Högre koldioxidhalt och ett varmare klimat förväntas höja avkastningen med ungefär 5%  med möjlighet att odla mer majs och höstsådd. Samtidigt ökar risken för torka, speciellt i Kalmar län. Spridning av sjukdomar och skadegörare ökar liksom risken för översvämningar. Jordbruksmarken i Sverige kommer bli allt viktigare då delar av världen kommer få försämrad jordbruksproduktion.

Grödor: Högre koldioxidhalt och ett varmare klimat förväntas höja avkastningen med ungefär 5%  med möjlighet att odla mer majs och höstsådd. Samtidigt ökar risken för torka, speciellt i Kalmar län. Spridning av sjukdomar och skadegörare ökar liksom risken för översvämningar. Jordbruksmarken i Sverige kommer bli allt viktigare då delar av världen kommer få försämrad jordbruksproduktion.

JORDNÄRA TANKAR

JORDBRUK

Då nederbörden allt oftare förväntas komma som kraftiga skyfall så är det viktigt att se över möjligheterna att spara vatten i landskapet när det regnar, ex genom att skapa våtmarker, bevattningsdammar. Viktigt att anpassa jordbrukets vattenanläggningar. Skyfall och översvämningar ökar även risken för utlakning av näringsämnen till Östersjön.  

Så blandvallar med både gräs och baljväxter. En ökad koldioxidhalt ger växterna högre innehåll av fiber och lägre proteininnehåll, vilket minskar smältbarheten. En ökad andel baljväxter motverkar ett eventuellt sämre fodervärde.

RÅD:

INSIKTER OM INSEKTER

För pollinerande insekter kan det vara svårt att hinna anpassa sig till den allt tidigare vår-blomningen. Vid 2 grader varmare fördubblas risken för att dessa insekter ska förlora sina livsmiljöer jämfört med 1,5 grad.  Forskningen visar att just pollinerande insekter kraftigt har minskat de senaste 25 åren, vilket även påverkar vårt jordbruk. Ungefär en tredjedel av den mat vi äter är helt beroende av pollinerande insekter som bin och humlor.

Ett sätt att gynna humlor (som är en viktig pollinatör) är att så in olika klöversorter i kantzonerna, helst arter där blomningen avlöser varandra så att man får konstant blomning hela sommaren in i september.

RÅD:

Skörda överskottsbete/gräs för att ha som reserv för stödutfodring vid betesbrist

Skugga. Spara träd både på åkerbete som naturbeten för att minska värmestress. Speciellt gäller det högproducerande mjölkkor som är de mest värmekänsliga av våra betesdjur.

Under värmeböljor bör man duscha djuren regelbundet för att svalka dem. I kombination med cirkulationsfläktar så kyls djuren snabbare.

Använd ljusa reflekterande tak med isolerad undersida i stallen. Tak som inte tar till sig värme.

Tillgång på rent vatten. Viktigt för att betesdjuren ska kunna hålla sig svala under heta sommarmånader. När nötkreatur svettas förlorar de elektrolyter som kalium och natrium. Under varma somrar finns det därför anledning att se över deras mineraltillskott.

Stallmiljöer: Vi förväntas få en ökad nederbörd höst och vinter, ofta i form av skyfall. I kombination med varmare temperaturer förväntas risken för röta och mögeltillväxt, liksom korrosion öka. Det innebär att man behöver se över både byggnadsmaterial och ytbehandlingar allt oftare då livslängden för dessa förväntas minska. Ett varmare klimat innebär också ett ökat behov av ventilations och kylfläktar för att minska på värmestressen hos djuren.

Betesdrift: Ett varmare klimat med högre koldioxidhalt innebär att växternas produktivitet ökar, till en viss nivå. Blir det för varmt eller för hög koldioxidhalt minskar istället produktiviteten. Kalmar län förväntas allt oftare få torka med låg markfuktighet. Missväxt år kommer bli allt vanligare.

Klimatförändringarna kommer sannolikt att leda till högre tillväxt hos sly och ris och därmed till ett ökat röjningsbehov av betet.

GRÄSÄTARE

Stallmiljöer: Vi förväntas få en ökad nederbörd höst och vinter, ofta i form av skyfall. I kombination med varmare temperaturer förväntas risken för röta och mögeltillväxt, liksom korrosion öka. Det innebär att man behöver se över både byggnadsmaterial och ytbehandlingar allt oftare då livslängden för dessa förväntas minska. Ett varmare klimat innebär också ett ökat behov av ventilations och kylfläktar för att minska på värmestressen hos djuren.

Betesdrift: Ett varmare klimat med högre koldioxidhalt innebär att växternas produktivitet ökar, till en viss nivå. Blir det för varmt eller för hög koldioxidhalt minskar istället produktiviteten. Kalmar län förväntas allt oftare få torka med låg markfuktighet. Missväxt år kommer bli allt vanligare. Klimatförändringarna kommer sannolikt att leda till högre tillväxt hos sly och ris och därmed till ett ökat röjningsbehov av betet.

RÅD:

Behåll småbiotoper i landskapet. Stenrösen, stenmurar, små våtmarker och träddungar är viktiga för att behålla ex. pollinerande insekter i landskapet.

INSEKTER

FÖR DEN SOM ÄTER GRÄS

För pollinerande insekter kan det vara svårt att hinna anpassa sig till den allt tidigare vår-blomningen. Vid 2 grader varmare fördubblas risken för att dessa insekter ska förlora sina livsmiljöer jämfört med 1,5 grad.  Forskningen visar att just pollinerande insekter kraftigt har minskat de senaste 25 åren, vilket även påverkar vårt jordbruk. Ungefär en tredjedel av den mat vi äter är helt beroende av pollinerande insekter som bin och humlor.

Till skillnad från oss människor, är varmare klimat och förändrade livsmiljöer för många skade-insekter i vår skog, inte ett problem. Tvärt om. När temperaturen ökar och växtsäsongerna blir längre trivs dom extra bra och hinner producera två generationer på en sommar. Ett varmare klimat gör dessutom att deras ämnesomsättning ökar, de måste helt enkelt äta mer. I kombination med torka kan insekter som ex granbarkborre snabbt öka och orsaka stor skada på våra granbestånd.

Planera för och underhåll bilvägar som klarar mildare vintrar.

Om stormen fällt träd bör du inte själv försöka åtgärda skadan. Dels för att inte förvärra men framför allt för att det kan vara förenat med fara. Speciellt om trädet fällt strömförande kontaktledningar.

Skapa klimatanpassat skogsbruk genom att sprida riskerna. Ett klimatanpassat skogsbruk innebär bland annat fler trädslag, mer tall och lövinslag. Minska andelen gran i vindexponerade delar av terrängen, eller på torra marker.  En viktig förutsättning är att man har anpassad avskjutning av vilt- en klimatanpassad viltförvaltning.

se efter om din skog blivit angripen av granbarkborre. Det syns bäst på granarnas kronor som får en matt grönska, blir gulaktiga och till sist får röda barr. Informera skogsstyrelsen om du hittar områden med färska angrepp på trädgrupper med tio träd eller fler. Skogsstyrelsen ger råd om hur du ska agera.

marken mindre stabil. Men också för att träden växter snabbare och kommer tidigare upp i längder där stormskador. Många skadeinsekter och vissa skadesvampar får bättre förutsättningar i ett varmare klimat. Det gäller bland annat de som redan idag ger de mest kostsamma skadorna – rotröta, granbarkborre och snytbagge. Men träd finns ju inte bara i skogen. Stora träd nära bostadshus bör inspekteras av expert. Är dom dessutom av en sort med ytliga rotsystem som till och med har en farlig lutning kan det vara läge att inte dröja med den kontakten.

Ökade koldioxidhalter och ett varmare klimat ökar förutsättningen för ökad produktion. Men tillväxten påverkas av flera faktorer. Grundvattennivåerna höjs under vinterhalvåret. På redan mycket fuktiga marker kan tillväxtsäsongen därför bli kortare.  På somrarna blir det torrare och varmare, brandrisken ökar i motsvarande grad som torka. Mildare vintrar innebär att hjortdjuren överlever i högre grad, vilket ökar skador på framförallt löv och tall. Risken för stormfällning ökar framförallt för att grundvattennivåerna är högre vintertid och för att minskad tjäle gör

Ökade koldioxidhalter och ett varmare klimat ökar förutsättningen för ökad produktion. Men tillväxten påverkas av flera faktorer. Grundvattennivåerna höjs under vinterhalvåret. På redan mycket fuktiga marker kan tillväxtsäsongen därför bli kortare.  På somrarna blir det torrare och varmare, brandrisken ökar i motsvarande grad som torka.

Mildare vintrar innebär att hjortdjuren överlever i högre grad, vilket ökar skador på framförallt löv och tall. Risken för stormfällning ökar framförallt för att grundvattennivåerna är högre vintertid och för att minskad tjäle gör marken mindre stabil. Men också för att träden växer snabbare och kommer tidigare upp i längder där stormskador.

Många skadeinsekter och vissa skadesvampar får bättre förutsättningar i ett varmare klimat. Det gäller bland annat de som redan idag ger de mest kostsamma skadorna – rotröta, granbarkborre och snytbagge. Men träd finns ju inte bara i skogen. Stora träd nära bostadshus bör inspekteras av expert.

Är dom dessutom av en sort med ytliga rotsystem som till och med har en farlig lutning kan det vara läge att inte dröja med den kontakten.

SKOG

SKOGSBRAND OCH TORKA

RÅD:

Säkra ditt hus inför en kommande storm genom att ta in parasoller, förankra trädgårdsmöbler, dra in markiser och förankra studsmattor. Kolla att takpannor, takplåtar och luckor är i sin ordning.

Till skillnad från oss människor, är varmare klimat och förändrade livsmiljöer för många skadeinsekter i vår skog, inte ett problem. Tvärt om. När temperaturen ökar och växtsäsongerna blir längre trivs dom extra bra och hinner producera två generationer på en sommar. Ett varmare klimat gör dessutom att deras ämnesomsättning ökar, de måste helt enkelt äta mer. I kombination med torka kan insekter som ex granbark-borre snabbt öka och orsaka stor skada på våra granbestånd.

Till skillnad från oss människor, är varmare klimat och förändrade livsmiljöer för många skadeinsekter i vår skog, inte ett problem. Tvärt om. När temperaturen ökar och växtsäsongerna blir längre trivs dom extra bra och hinner producera två generationer på en sommar. Ett varmare klimat gör dessutom att deras ämnes-omsättning ökar, de måste helt enkelt äta mer. I kombination med torka kan insekter som ex granbark-borre snabbt öka och orsaka stor skada på våra granbestånd.

INSIKTER OM INSEKTER

RÅD:

Det bästa sättet att undvika klimatförändringar är att minska våra klimatutsläpp. Fundera på vad du kan göra när det gäller dina klimatutsläpp. I klimatkloka tips kan du läsa mer kring vad du själv kan göra för att begränsa dina klimatutsläpp. Här kan man också läsa vilka anpassningsåtgärder man bör vidta för att minska på riskerna från ett förändrat klimat.      

Kasta inte skräp, sådant man tar med ut i naturen tar man självklart med hem. Hjälp till att samla strandskräp. Länsstyrelsen och flera kustkommuner har en strandstädarkarta som visar var man kan hämta och lämna plastsäckar med strandskräp

Spola inte ner mediciner. De påverkar fiskbestånden, även i små mängder. Lämna istället in dem till närmaste apotek.

Undvik att fiska under lektid. Respektera fiskeförbud för gädda och abborre från 1/4 - 31/5 och släng tillbaka de stora gäddorna, de är viktiga för balansen i ekosystemen. I Sverige är det bara tillåtet att ta upp tre gäddor per dygn och fiskare, dessutom måste gäddan vara mellan 40-75 cm för att få tas upp.

Det lustiga och lite trevliga namnet till trots konkurrerar den med andra bottenlevande arter som flundra och äter upp rom för andra kustlekande fiskarter. När svartmunnad smörbult väl etablerat sig i ett område ökar den ofta snabbt i antal då den kan leka flera gånger per säsong och ändrar därmed styrkeförhållandena mellan arterna.

Det marina livet i Östersjön är hårt trängt av flera orsaker varav klimatförändringar är en viktig faktor, på sikt den viktigaste. Andra faktorer som plaster i havet, utfiske, övergödning, spridningshinder, utspolade mediciner påverkar också livet i Östersjön negativt.

Temperaturen i haven förväntas inte höjas lika mycket som på land. Ytvattentemperaturen kommer däremot höjas med mellan 2 och 4 grader vilket får till följd att den årliga issäsongen minskar med 2-3 månader i centrala Östersjön. Östersjön består av två vattenlager, dels inströmmande saltrikt vatten i djupskiktet och dels utströmmande sötare vatten i ytskiktet. Ett varmare klimat innebär mer nederbörd med mer vatten från älvar och vattendrag i kombination med västvindar som fyller upp Östersjön leder det till minskad inströmning av saltare syrerikt vatten. När det blir varmare avgår syrgas från vatten till luft, vilket gör att syreinnehållet minskar vilket i sin tur förväntas leda till än mer syrefria bottnar. Ett varmare hav innebär dessutom att algblomning kommer både tidigare och oftare.

För fiskbestånden i Östersjön innebär ett sötare hav att fiskarter som torsk kommer få det svårt. Andra  faktorer spelar också stor roll, ex förekomst av nya arter, så kallade invasiva arter, som svartmunnad  smörbult.

Temperaturen i haven förväntas inte höjas lika mycket som på land. Ytvatten-temperaturen kommer däremot höjas med mellan 2 och 4 grader vilket får till följd att den årliga issäsongen minskar med 2-3 månader i centrala Östersjön. Östersjön består av två vattenlager, dels inströmmande saltrikt vatten i djupskiktet och dels utströmmande sötare vatten i ytskiktet. Ett varmare klimat innebär mer nederbörd med mer vatten från älvar och vattendrag i kombination med västvindar som fyller upp Östersjön leder det till minskad inströmning av saltare syrerikt vatten. När det blir varmare avgår syrgas från vatten till luft, vilket gör att syreinne-hållet minskar vilket i sin tur förväntas leda till än mer syrefria bottnar. Ett varmare hav innebär dessutom att alg-blomning kommer både tidigare och oftare.

För fiskbestånden i Östersjön innebär ett sötare hav att fiskarter som torsk kommer få det svårt. Andra faktorer spelar också stor roll, ex förekomst av nya arter, så kallade invasiva arter, som svartmunnad smörbult. Det lustiga och lite trevliga namnet till trots konkurrerar den med andra bottenlevande arter som flundra och äter upp rom för andra kustlekande fiskarter. När svartmunnad smörbult väl etablerat sig i ett område ökar den ofta snabbt i antal då den kan leka flera gånger per säsong och ändrar därmed styrkeförhållandena mellan arterna.

Det marina livet i Östersjön är hårt trängt av flera orsaker varav klimatförändringar är en viktig faktor, på sikt den viktigaste. Andra faktorer som plaster i havet, utfiske, övergödning, spridningshinder, utspolade mediciner påverkar också livet i Östersjön negativt

FÖRDJUPA DIG
I ÖSTERSJÖN